It´s so close, but I hate it anyway

Okey, (vet att jag börjar typ en tredjedel av alla mina inlägg med "okey" men skit samma) jag vet jag är SEG att uppdatera.

För att göra en lång berättelse äckligt kort. Panik. Jag har panik, haft det hela helgen då jag trodde att mitt beslut skulle fattas idag. Men icke det kommer ske på onsdag. Vart vill jag bo? kommer jag ha råd att bo där? Är det fint? Praktiskt? Ensamt? Kommer jag klara att lämna mitt hem här i Skövde? All trygghet. Kommer jag klara jobbet?

Hade en massa roliga och clashiga (stavning?)skämt på G. Men jag har mest mått illa den senaste tiden. Kanske känns löjligt kanske känns överdriven men Hey, that´s me. Det blir säkert bra, men att lämna alla är i Skövde är jobbigare än jag trodde. Speciellt när man är så nära hem, men ändå inte kan åka hem. (Norge pratar jag om damer och herrar i blått)

Seriöst jag mår illa. Jag kan inte bestämma mig. Verkligen inte. Det är svårt och jag hetsar upp mig i onödan. Men what the fuck det är min blogg jag får klaga på mitt liv hur j*pip*vla mycket jag vill.

Ps. Tack för att du är där för mig viktor och förstår mig i alla oknepiga och knepiga situationer jag ställer till det med för oss. Men i alla fall, härligt väder men gamla skor! ;) ds.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0